Ett läkarbesök

Nedan följer ett utdrag ur en konversation under mitt läkarbesök igår:

Ortopeden: vad kan jag hjälpa dig med?
Jag: jo, för fem veckor sen så ope…
Ortopeden avbryter: ursäkta, går det bra om jag svarar i telefonen?
Jag: ja, visst
Ortopeden lämnar rummet för att svara.

Några minuter senare:
Ortopeden: ursäkta det där. Nu vill jag lyssna på dig.
Jag: jo, jag har opererat mitt knä för fem veckor sedan och…
Ortopeden avbryter: förlåt men kan jag bara smita ut en stund för jag behöver prata med receptionisten?
Jag: okej
Ortopeden går ut igen.

Ett par minuter senare:
Ortopeden: så, nu ska jag inte avbryta dig mer
Han sätter sig på sin stol och riktar uppmärksamheten mot mig samtidigt som han håller ett papper i handen som han inte hade när han lämnade rummet.
Jag: jo,…
Ortopeden avbryter: ett ögonblick bara så ska jag bara se till att sköterskan får detta pappret.
Ortopeden går ut igen

Vid det här laget har jag redan tittat på pappa, som var med mig vid besöket, och sagt att ”vad är detta?”

Ortopeden kommer in igen och sätter sig för att lyssna på mig
Men vid det här laget är mitt förtroende för honom i botten. Jag berättade min historia för honom ändå men allt han sa kändes bortkastat då jag ändå inte kände någon typ av tillit till honom.

Är det inte rätt tråkigt att man ska bli bemött på ett sådant sätt?

Några kanske reagerar över att jag som 24 år gammal tar med mig min pappa till läkarbesök. Svaret på varför jag har gjort det är helt enkelt för att jag (som träffat mer än åtta olika läkare/sjukgymnaster/kiropraktorer under min skadeperiod) har fått klart bättre respons och engagemang när jag har haft honom med mig än när jag varit på besök ensam. Jag har träffat några av dessa läkare två gånger, en gång ensam och en gång med pappa. Det har varit sjuka differenser på kvalitén och noggrannheten i den fysiska undersökningen mellan gång ett och två. Så ska det väl inte vara?

Svensk sjukvård kan vara riktigt bra ibland, och när det är verklig livskris så gör de ett utomordentligt bra jobb. Jag vill inte klanka ner på våra läkare, jag vill ha förtroende för dem. Just nu är dock mitt förtroende aningen rubbat.

Mel Gibson får uttrycka min känsla just nu.
Mel Gibson får uttrycka min känsla just nu.