Ensam hemma

Hej!

Klockan är 21.45 och här sitter jag ensam i soffan och kikar på Skavlan. Bra program det där!

Mamma och pappa är på konsert. Något som varit planerat sedan slutet på april. Det var faktiskt efter min operation och hemkomst till Sverige som jag kände att jag ville köpa något till pappa. Jag ville ge något tillbaka för att han stöttade mig under den jobbiga perioden i våras. För att han flög ner till Belgien direkt när jag fick beskedet att jag behövde operera mitt knä. För att han tog hand om mig på sjukhuset. För att han hjälpte mig med allting dagarna efter operationen när jag hade som mest ont och bara kunde ligga i sängen. För att han lagade all maten och skötte allt runtomkring OCH för att han hjälpte mig att ta mig hem med flyget.

Ett inte så ovanligt jobb för en förälder tänker ni kanske, men för en 68-åring som har flera andra grejer att stå i på hemmaplan också så var det ändå stort. För mig iallafall.

Jag är 24 år och ska kunna ta hand om mig själv. Det brukar jag kunna, men detta var en speciell situation. Jag behövde honom verkligen. Det insåg jag ganska snabbt efter operationen. Det hade ju aldrig gått annars.

Så, när vi kom hem så sa jag till mamma att jag ville ge något tillbaka till pappa. Han brukar, som många andra föräldrar gissar jag, inte vilja ha så mycket gåvor. Denna gång struntade jag i detta och i samråd med mamma köpte jag konsertbiljetter.

Därför sitter jag nu ensam i soffan ikväll. För att min mor & far är iväg och (förhoppningsvis) njuter av riktigt bra underhållning.

Hanna