Katrinplommon och resorb

Kan det vara ett bra recept för att bota mitt tillstånd? Kraftigt illamående, uppsvälld mage med tillhörande magkramper samt huvudvärken från helvetet. Jag vet inte, hoppas på att det ska hjälpa i alla fall.

Det var väl inte riktigt i sjuksängen jag ville ligga nu när mamma och pappa har kommit hit. Visst är det typiskt?

Jag har ju inte skrivit något om tävlingen i förrgår. Helt enkelt för att det inte finns så mycket att berätta om den för min del (och så är jag inte världens piggaste tjej just nu heller). Det var ett ruggigt snabbt lopp, på en bana utan vind och med en klunga som höll sig ganska intakt under hela loppet. Tror inte det var så många som flög av. Två tjejer från storlagen gick loss på sista varvet och höll hem. Det blev klungspurt om tredjeplatsen. Jag var inte med då. Eller jo, jag var med. Men alltför många positioner bak för att på riktigt ”vara med”. Shit happens. Kände mig iallafall i högsta grad med i tävlingen och på attackerna. En andraplats på sista spurtpriset också, alltid något. Trodde jag skulle få pengar för det, så var det inte. Annars hade det varit välkommet😆. Tur att magproblemen inte började förrän dagen efter. Så att mamma och pappa i allafall fick se ett UCI-race.

Idag då? Vi skulle ha åkt in till Bryssel på en heldagsutflykt. Så blir det tyvärr inte. Tråkigt då jag verkligen hade sett fram emot att få springa runt i chokladaffärerna och provsmaka (det finns hur mycket gratis choklad som helst!!) och att även ta med pappa till den kända Tin-Tin affären då han är ett extremt stort fan av seriefiguren. Menmen… det får bli någon annan gång.

Nu ska jag sätta igång en film här i sängen och dränka mina sorger med resorb och ett och annat trevligt katrinplommon. Om man kisar med ögonen så kan man låtsas att det är en misslyckad chokladpralin. Fast verkligheten kommer ikapp när man stoppar den i munnen😦
.

image

Hanna