Oroligt

Marken skakar under mig just nu. På många olika plan. Mentalt står jag ute på gatan och håller hårt om en lyckstolpe och väntar på att skakandet ska upphöra, så att jag kan konstatera vad som behöver repareras och byggas upp från grunden igen. Ibland undrar jag varför all skit ska komma på en och samma gång, det blir liksom så jäkla intensivt och nedbrytande. Fast kanske är det ändå bättre så? Koncentrerade perioder med skit som i sin tur ger bättre och lättare perioder senare?

Hur som helst. Det har varit mycket den här veckan. Fått dåliga nyheter från olika håll, blivit aktivt motarbetad och sen lite trasig cykel och rinnig näsa på det. Där har ni en perfekt cocktail för att få marken att skaka. Krävs inte så mycket egentligen.

Vilket gnälligt inlägg… Har jag inget positivt att komma med?
Jo. Jag har lyckats hitta ett lag att tävla med i Holland imorgon. Det vankas UCI-lopp igen. Det ska bli kul! Extra roligt att samma lag även hade plats för min lagkamrat (som jag bor med). Så imorgon tar vi en roadtrip till Holland och kör kantvindsrace i vad som förutspås bli en skapligt blåsig dag.

Tvättat cykel har jag gjort också såklart. Det är pre-race rutin och något jag gör innan varje tävling. Viktigt att hålla efter sina grejer i den mån man kan. I och med att vi inte har någon mekaniker så har jag fått lära mig att ta hand om min hoj själv. Tur att det finns en cykelaffär en km bort som hjälper mig när det blir lite för avancerat.

image
Nishikin blir ompysslad. Mitt inne i centrum på trottoaren, men jag har åtminstone lyckats hitta en slang med rinnande vatten! Underlättar enormt mycket.

Hanna